Allt blir inte som man tänkt sig. Det har Rasmus o jag redan fått applicera på vår resplan...

Vi gjorde ju Quito i onsdags, och sen kunde vi äntligen träffa Erin o hennes kompis Susanna på torsdagen. Rasmus delade lägenhet i Guelph förra året med Erin o 4 andra kanadensare, och hon är en helt underbar person. Ler alltid, ser enkelt på saker o ting, men tänker mycket, intressant att prata med och rolig att vara med. Och så passar hon väldigt bra i sina dreads! :) Erin har tagit ett år off from university för att resa runt i Sydamerika. Hon kom till Venezuela o Carácas den 4 november och har rest runt med sin kompis Susanna där samt i Colombia innan de kom hit i onsdags kväll. De blev försenade till Quito eftersom Erin fick en hudsjukdom och behövde söka upp läkare i Bogotá, men nu går hon på antibiotika och mår bara bra. Hennes kompis Susanna mådde dock lite mög i magen och var lätt dämpad, men glad. Vi träffades vid 11 i förrgår och utförde lite ärenden i Quito tillsammans innan vi drog oss mot Avenida América för att ta Q-linjen (finns inte 17 busslinjer, bara 4...) mot busstationen Cotocollao (äntligen fått kläm på det namnet!), där vi tog en regionbuss till Mitad del Mundo. Det är egentligen en by som alltså heter "Jordens mitt", men den besöks huvudsakligen för sina två ekvatormonument. Det största och mest bombastiska mättes fram av fransmän som var här 1736 eller så, och utmärks av en hel liten by av turistaffärer runt en jättekloss av tegelsten. Det kostar 2 dollar att komma in på området, ytterligare 3 dollar för att klättra upp i Tegelstenen och se på utsikten, och ytterligare 3 dollar att kolla in deras lilla insektsmuseum med några levande men mest döda och uppspikade fjärilar, moths, maskar av hisnande storlekar, diverse gräshoppsliknande saker samt håriga spindlar. Vi nöjde oss med att beskåda tegelstenen nerifrån samt ta foton med fötterna på vardera sidan ekvatorn och skämta om att den norra foten är rik och den södra fattig...

På gångavstånd, sort of just around the block, finns ett annat museum som heter Inti-Ñan och som hävdar att de är det RIKTIGA ekvatormuséet eftersom amerikansk militär varit där och mätt ut ekvatorlinjen via GPS med 20 satelliter. Guiden frågade om någon av oss i gruppen hade GPS med oss, varav en fransman sa ja, men också att den visade att vi var 120 meter off the line. "Haha, men militärGPS är mycket bättre än allmän GPS!", sa guiden och skrattade lätt nervöst... ;) Init-Ñan ligger inte ens 250 meter från Tegelstensmonumentet, vilket ju är ganska imponerande för att ha varit utmätt på tidigt 1700-tal av fransmän! Men Rasmus kollade upp på Wikipedia imorse att ekvatorn rör sig inom en 9 meters diameter, och alltså inte är på exakt samma ställe hela tiden. Guiden visade diverse experiment för att visa att ekvatorn är just här och att just på ekvatorn har vi mindre motståndsförmåga ("Not less strength, just less resilience!") och svårare att hålla balansen, men Rasmuskollade även upp detta på Wikipedia och där finns flera tips på hur man kan fejka dessa experiment för att få de resultat man vill! Men skit det, det var kul ändå att vara där! ;) Vi fick se vattenprovet, där vattnet i en sink snurrar åt olika håll beroende på vilken sida av ekvatorn the sink är på (2-3 meter åt norr resp söder), vi fick balansera ett ägg på en spik för att förstå att det är mycket svårare än om vi gör det i våra hemländer (så klart!), gå med stängda ögon längs ekvatorlinjen för att se hur Corioliseffekten drar en antingen åt norr eller söder ("Towards the hemisphere you belong to!") samt se styrkeprov på att det är svårare att hålla emot när guiden drar i dig på ekvatorn än 2-3 meter bredvid den. Det hördes nästan hur Rasmus hjärna gick på högvarv för att analysera och se igenom experimenten... :)

Efter bussturen tillbaka till Quito i solnedgången åt vi middag tillsammans på den söta lilla restaurangen El Cafecito, där jag ätit flera gånger med Frances o Anne. Erin ville gladeligen ta Frances plats som min Piña Colada buddy och beställa en tillsammans med mig. Rasmus o jag delade den godaste tomatsoppan nånsin, varm spenatsallad samt en crepe med champinjoner i goooood sås... MJUMS! Vi skiljdes åt med planen att ses kl 7:15 utanför tjejernas hostel nästa dag för att åka till byn Mindo i the Cloud Forest o ha en äventyrsdag på fredagen, men vid 3-tiden på natten fick jag gå upp och återlämna middagen till toaletten och duscha mig varm från feberfrossa... Kunde inte sova särskilt bra så på morgonen släpade jag mig ut genom dörren med illamående, huvudvärk och yr av trötthet, med Rasmus o en brödskiva i handen. Vi tog oss med taxi till Erin o Susannas hostel, men bara Erin var uppe eftersom Susanna inte mådde så bra... Rasmus o Erin ville iaf satsa på Mindo, så vi åkte vidare i taxin till den stora farliga busstationen (by reputation) och vimsade runt en liten stund innan vi hittade rätt buss åt dem och fick ombord dem en minut innan den skulle gå. *phew*

Jag tog en taxi tillbaka till huset, vilken tyvärr fördes fram väldigt ryckigt medan jag satt i baksätet o behövde tömma mig ur båda ändar, men jag kom lyckligtvis fram efter vad som kändes som en evighet, och sov sen hela dagen. Detta är tredje gången jag blir matförgiftad på mindre än 2 månader, så det börjar kännas lite underligt. Brukar ju kunna äta sten annars, som mamma Julieta uttryckte det... Men familjens husläkare kom o petade på mig imorse (AJ!!!), tog blodtryck o puls o sa "Hm... You shouldn't be vegetarian! Vegetarians die in advance! Tibetan monks die at an average age of 45! You should eat meat!" och skrev sen ut ett litet pill åt mig som jag nu har börjat ta. Rasmus gör stan med Erin idag, men imorgon åker vi ju till Amazonas och Sani Lodge... Vill bara inte må dåligt där, vill inte!! Vi skulle ha åkt på dagsutflykt till vulkanen Cotopaxi idag, men Rasmus ville hellre stanna i stan, så det missades. Fan... Cotopaxi är så fantastiskt! Den perfekt formade vulkanen, en otrolig utsikt och skitball att cykla nerför! Och så missade vi att få känna på glaciären där uppe... attans... Men allt blir inte som man tänkt sig... Hoppas bara det börjar bli bättre än sämre snart... ;)

GOD JUL på alla er som jag tänker på och saknar!!! Var ni än är...
Sjung / lyssna på mycket julmusik, njut lussekatter och pepparkakor och look twice at those beautiful candles in the window... It's christmas... :)

*varma varma kramar*

/sjukanka