Dag 10.

Hade en underbar helg med mina nyvunna vänner!
Besökte ungefär vad vi planerat, men var trötta allihop, kanske på grund av alla intryck, den underbart klara luften, in-o-ut ur bilen hela tiden, osv... Det var fantastiskt att komma iväg utanför stan och få se landskapet här uppe i Anderna! Mycket grönare än vad jag tänkt när jag föreställt mig Anderna! Fast å andra sidan har jag ju sett att Alperna också är ganska gröna på sommaren... och här tror ju växterna att det är sommar året runt!

David y yo hämtade upp Anne o Frances utanför språkskolan kl 8 och sen åkte vi till hotellet för att äta bastant gratisfrukost. Underbart hotell! Och cool personal! Min favoritservitör heter Washington o verkar väldigt snäll och rolig... Åt oss proppmätta o började rulla norrut mot byn Otavalo. Mycket trafik i stan, tutande, avgaser, tvärnitar, snabb acceleration, avgaser och tvärnitar. Och många "Qué pasa!? What's he doin'? Es loco..."
Väl ute ur Quito, som är 55 km långt, kom vi ut på the highway north. Det som på kartan ser ut som the major transportsträcka of Ecuador, ungefär som E6 i Sverige eller I90 i USA, är en slingrande tvåfilig landsväg, högt upp på bergsväggarna och oftast utan vägräcke. Det var fantastisk utsikt och vi tjejer bara tittade och tittade... fast nu vet jag varför vi var så trötta hela tiden: alla galna omkörare och omkörningar gjorde att man satt på helspänn hela tiden! 2,5 timmes workout blir ju de flesta trötta av...

Otavalo bjuder på en av Sydamerikas mest berömda marknader där (de flesta?) försäljarna är ursprungbefolkning. Eftersom många sagt att de diskrimeras och behandlas ganska illa så känns det lite dumt att säga indianer... Det erbjöds saker åt höger o vänster, utrop, prisförhandlingar, "finns den i annan färg", "David, vad sa han?", m.m... Jättekul att se, men jag brukar tröttna ganska snart och tycka att alla säljer samma saker... Men Frances shoppade loss ordentligt o köpte väskor, tröjor, smycken o halsduk! Jag föll för en handstickad grå tröja av alpacaull och har nästan inte tagit av mig den sen dess... Något som slog mig på marknaden var att barnen är fantastiskt söta, men de vuxna inte lika mycket... Stämmer det för alla människor tro?
Tog mig fräckheten att smygfotografera en liten flicka när vi hade kastat oss undan störtskuren in på ett café. Hennes ansikte finns att beundra via länken under "Foton" till höger... Vi pratade om ifall man får fotografera folk eller inte. Det kan ju vara ganska påhoppande, de är ju inte djur på zoo! Men om nån turist skulle fotografera mig o mina kompisar i Malmö eller Lund så skulle jag nog känna mig... ah, så svårt att veta! Men man ska nog vara försiktig. Kom överens om att det är bäst att fråga först. Den lilla tanten med den sötaste hundvalp på magen fick som tiggerska ett mynt, men när jag såg valpen frågade jag om jag fick ta ett foto. Hon nickade, jag fotade och hon fick ett mynt till. Men sen sa hon, utan tänder, "No más!" - inte mer! Och så linkade hon iväg...

Vi sov på ett jättevackert ställe som Davids pappa Oswaldo är delägare till. En hund mötte oss på parkeringen, hönor o tuppar kluckade runt bland rabatterna och i den lilla bäcken intill husen kväk...te? Kväkade? Lät! en massa grodor! Jag tyckte det var fantastiskt, påminde om klockgrodorna på södra fäladen i Mölle, fast David blev lite muttrig på dem eftersom de lät - väldigt högt! - större delen av natten... Vi var de enda gästerna på haciendan och hade ett helt hus för oss själva. På morgonen viskade vi i den gigantiska matsalen för att det ekade så mycket annars, och blev betjänade av den ende anställde som var på området. "Fast förra veckan var här fullt!"

Söndagen inleddes med ett första stopp vid la cascada de Peguche, ett vattenfall utanför den lilla byn Peguche. Stig av trampad jord mellan tiotals meter höga och hundratals år gamla träd, fågelläten jag aldrig hört förut, söta dofter, fascinerande blad och växter. Borta vid stigens slut var vattenfallet, som taget ur en film. Bortsett från en sak. Där vattnet samlades i en virvlande pool på en liten avsats, under bron som ledde över floden just nedanför fallet, hade det samlats halvtomma läskflaskor och annat plastskräp. Efter en fotosession vid fallet sa David att han ville klättra ner till flaskorna och plocka bort dem. "It's horrible! They shouldn't be there!". Jag må vara impulsiv ibland och detta var ett sånt ögonblick. Jag tog av mig skor o strumpor o tillsammans med David klättrade vi ner, tog upp flaskorna ur virvlet och kastade upp dem till Anne o Frances ovanför. När alla var borta klättrade vi upp igen och gick tio meter innan vi kunde slänga dem i en soptunna. Så nära hade det varit för alla som (troligtvis) stått på bron o bara släppt flaskorna rakt ner istället för att slänga dem i soptunnan...

Nästa mål var Laguna de Cuicocha, en krater på ca 3 200 meters höjd. Det speciella med denna är att det finns två öar i den vattenfyllda kratern! Idag får ingen gå iland på öarna, men vi kunde åka båt runt dem. Efter halva varvet stängde guiden av motorn och rabblade iväg på spanska. Förstod lite här o där, men när jag bad David förklara vissa bitar mindes han inte vad guiden hade sagt... ;) I vattnet finns inga fiskar, både eftersom vulkanen under är aktiv och skickar ut gas hela tiden, samt mineraler som gör att det inte finns några plankton i vattnet. Dessutom är kraterväggarna nästan vertikala under vattenytan, vilket enligt guiden gör det omöjligt för fiskar att lägga ägg så de kan därför inte fortplanta sig. Fast det känns lite tokigt att det skulle hamna fiskar i vattnet från första början med tanke på kraterns höjd och avstånd till kusten...
På de två öarna finns några getter, marsvin och rävar och över 400 sorters växter! Ganska imponerande med tanke på att öarna egentligen inte är särskilt stora... Förresten så lärde vi utlänningar oss denna helgen att Zorro betyder räv. Och Zorro har ju senast spelats av Antonio Banderas. Och Banderas betyder flagga. Så egentligen hade man kunnat översätta Antonio Banderas till Rävflaggan.

Vi kom tillbaka till Quito söndag kväll kring åttatiden och avslutade helgresan där den började: på restaurante Mistral en el Hotel Sebastián.

Mycket trevlig helg!