Et quoique tu fasse, l'amour et partout tu regards -
dans le moindre coin de l'espace,
dans le moindre rêve ou tu t'attardes...

(Francis Cabrel, Je t'aimais, je t'aime, je t'aimerai)

En av mina favoritsånger. Min mp3-spelare pajade för ganska längesen och jag har verkligen saknat att lyssna på musik. Har en hopplockad spelningslista på gång i datorn, men det är inte samma ljud, inte samma känsla. Men känslosamt, ojojoj... Lång lista med favoriter i lugnt tempo och med starka texter... tankarna virvlar...

Har glömt att berätta om Tubey! Han är min nya förälskelse! Med svans o fyra ben... ;) Under tillbakavägen från en vandring i det storslagna landskapet kom det plötsligt upp en hund till oss och viftade som attan på svansen. Den var smal, ganska ung och fortfarande valpig, vackert sandfärgad och med två ojämnt långa vita fläckar på frambenen. Och en decimeterlång bit plaströr runt halsen... Såg ut som om hunden kört huvudet genom röret för att få tag på nåt på andra sidan, eller kanske har några busungar varit taskiga mot honom. Han var iaf väldigt glad och skuttade glatt bredvid oss en lång bit på vägen. Funderade på om vi kunde locka upp honom till Black Sheep Inn och få Andy att klippa av röret, men hunden försvann på vägen dit. Vi döpte honom till Tubey (tube = rör, samt låter som namnet Toby) och jag kunde inte riktigt sluta tänka på honom. Till skillnad från de flesta andra hundar around here var han så glad och vänlig och nyfiken, istället för att skälla his head off och vilja attackera... Men så igår, på vägen tillbaka från en annan gångrunda, hörde jag ett galopperande ljud bakom mig, blev omedelbart adrenalinstinn av tanken på en attackerande best, och vände mig om: men det var ju en glatt svansviftande Tubey! Men utan rör runt halsen! Så otroligt glad jag blev! :D I väntan på en toktidig buss delade jag min frukost med Tubey och blev så varm när han hade lugnat sig så pass att han la sig ner och somnade under bänken jag satt på. Mmmm... Hade gärna adopterat honom och tagit med honom hem om jag bara kunnat...

Ett gäng på tre amerikaner i andra halvan av 20-årsspannet har varit här tre dagar nu. de två tjejerna Karin och Rachelle reser runt tillsammans i Sydamerika under några månader, medan killen Casey har arbetat som forskningsassistent på Galápagos i 4 månader. Han har hjälpt till med ett sjölejonprojekt och tillbringat det mesta av sin tid på en liten ö som är 100 m i diameter... Nu, efter Black Sheep Inn, siktade han på att bestiga Chimborazo; Ecuadors högsta berg och vulkan. +6 000 m... Han verkade väldigt säker på att han skulle klara det, men jag fick beskedet av Karin via facebook att han nästan nått toppen. Imponerande ändå, herregud!
Men det mest intressanta med unge mister Casey är hans efternamn! Han visste inte var det kom ifrån eftersom ursprunget tydligen har försökts sopas undan av tidigare släktmedlemmar, men hans efternamn är det ytterst ovanliga och smått peculiar Youngflesh... "Ungkött"?!
Ska man skratta eller visa medlidande? :)

Michelle har fått en andra massage, och denna gången fick stora lufsiga hunden Mapacha komma in. Förra gången stod hon och gnällde utanför och krafsade på dörren till min lilla studio, men denna gången gick Michelle med på att ta in henne. Så underbart mysigt det var med en halvslumrande, avslappnad klient, klingande abstrakt musik, goda dofter från oljan och ett gosigt jättelufs kring fötterna! :) Mmmm... Teresa, den enda personen och kvinnan från byn intresserad av att lära sig massage, kom tillbaka en tredje gång, men nu för att själv få massage. Det är nog ganska viktigt att själv känna hur greppen känns, så att man vet hur hårt man kan gå och vilka ställen man ska undvika. Hon fick en halvtimmes rygg- och axelmassage och jag tror att hon gillade det. Det var första gången jag masserade en ecuatorianska och första gången hon fick massage över huvud taget. Teresa är väldigt sweet och snäll, och bad mig att ta med en present till en danska hon känner. Danskan jobbade som volontär på BSI i höstas men är nu tillbaka i Köpenhamn. Hade varit kul att åka över dit med den lilla påsen och prata om Ecuador och BSI över en kopp te med henne! Men det är mycket som ska göras så fort jag kommer hem, så vi får se hur den kontakten faller ut...

Bara en dag kvar här... Underligt... så underligt...

Tankarna virvlar...

*höglandskram*

/la sueca