Kan knappt tro det...

Sitter ju vid ett köksbord i ett vanligt kök och chattar med Rasmus på gmail och med Emily på facebook. Jag kan ju vara i Malmö eller kanske Stockholm... men Quito??
När jag skulle checka in på Kastrup igår morse visste inte killen var det låg nånstans:
"Quito, that's..."
"What, a city? Oh, you mean WHERE it is? In Ecuador!"
"Ah... eck-waa-dårr... of course..."

Tillbringat fler timmar sovande än vaken i landet än så länge, men har ändå många små anekdoter och tankeställare:

• Under min 23 timmar långa resa (Lund-Köpenhamn-Atlanta-Quito) hörde jag ordet "Facebook" nämnas ett skrämmande antal gånger av helt olika människor. Tanken svindlar angående facebook's expansion, för att inte tala om internets omfattning och hur vi påverkas av det...

• Kaptenen på första flyget lät precis som Arnold Schwarzenegger i högtalarna...

• När jag landade på Mariscal International i Quito möttes jag av min vän Julieta och hennes pappa Osvaldo. Jag får bo hos dem i familjens hus, tillsammans med mamma Julieta (jo, mor och dotter har samma namn...) och storebror David. Utanför flygplatsen stod ett band med bleckblås och trummor i Mexikanska sombreros och glittrande, rödvita uniformer och spelade galet glad mexikansk musik. "They're called Mariajos" sa Julieta, "and they're very popular here. In all of Latin America actually...". Den tokroliga, snabba musiken av korta, stelbenta, småhoppande män kan jämföras med välkomnandet man får på Hawaii: kvinnor i bastkjol och kokosnötsbikini som leende hänger ett blomsterhalsband runt din hals med graciösa rörelser, till musik som låter som vågor som långsamt slår in mot en sandstrand i solnedgången... Kontraster är kul!

• Under bilresan (tämligen ryckig och snabb) från flygplatsen berättade Julieta att det är folkomröstning i Ecuador imorgon, söndag. Då ska man rösta ja eller nej till en ny... riksdag, gissar jag. Man väljer en ny vart fjärde år och president vart fjärde år, men med två års förskjutning. Nu hade iaf president Correa beordrat folkomröstning för att få till en ny riksdag eftersom den nuvarande är så korrumperad, men då somliga är så övertygade om att folket kommer att rösta ja till en ny, så har de tagit sig friheter som de befogar med att de kommer att vara lagliga/nödvändiga när den nya riksdagen blir tillsatt. Hm... Men vad som också var intressant angående denna omröstning är att det är förbjudet att dricka alkohol fredag och lördag innan valdagen, så polisen stod o stoppade bilar för att kolla att de inte hade öl och annat i dem. "Yeah, if people would be allowed to drink, they would make such a mess during and after the election..."
  

• Vi kom hem till casa Muñoz vid 23-tiden och jag fick hälsa på mama Julieta o David och blev erbjuden dricka o mat. Föräldrar o Julieta skulle upp tidigt och vi var alla trötta, så det blev läggdags ganska snart och jag bonade in mig lite i mitt nya rum. Det innefattar ett stort vitrinskåp i mörkt trä med en massa glas i, tre (?) små nattduksbord och en säkert 1,60 bred säng. Den var förresten hård, men inte lika hård som sängarna i Kanada... Har även eget badrum med toa och dusch och det var skinande rent och hade nya fräscha handdukar upphängda åt mig. Samt en Crest tandkräm. Ett av många tecken på landets nära band till USA. Väggarna är täckta med träpanel och det hänger foton på afrikansk storvilt på dem. En rolig sak är att det inte fanns möjlighet att mörklägga rummet - i ett land där solen alltid går upp kl 6...
  

• På tal om sprit så tog jag med mig två flaskor punsch; en till familjen Muñoz som jag bor hos och en till min kontaktperson Rene Torres för hans hjälp med att boka in mig på ecolodges. Vet inte om det är så lämpligt med att ge bort alkohol i Ecuador, men det är en lite svensk tradition så jag kan väl alltid skylla på det... Imorse när jag vaknade i mitt rum, började jag packa ur min ryggsäck och lägga in kläderna i garderoben. De två flaskorna visste jag dock inte riktigt var jag skulle ställa så de fick stå bakom väskan intill ett stort skåp för att inte Osvaldo eller Julieta skulle råka se dem innan jag gett en till dem. Oinräknad i ekvationen var familjens "maid" Marta. Hon kom in och städade undan det jag lagt på sängen så länge, bäddade min säng - och hittade spritflaskorna. Just då kom jag in i rummet för att hämta min dator och hon vände sig om, med en punschflaska i vardera handen, och såg förbryllat på mig. Efter en lång sekunds stillhet tog hon två korta steg med sina korta ben fram till garderoben, öppnade dörren och visade på att hon ställde in flaskorna där. Sen stängde hon dörren, vände sig mot mig och med en mycket bekymrad min tog hon ett tag med ena handen om min arm och klämde åt lite, som för att visa sitt deltagande och medlidande. "Es para señor Osvaldo y Julieta! Come... gift... öh... present!" sa jag och blinkade med ena ögat. Hon tittade fortfarande mycket tvekande på mig, men klämde ur sig ett svagt, "ja, ja...". Jag försökte lätta upp stämningen och visa att det skulle vara en överraskning så jag la ett finger framför läpparna och hyschade för att hon skulle förstå att hon inte skulle säga nåt. Marta gick ut ur rummet...

• När jag vaknade imorse hade jag inte den blekaste aning om vad klockan var, men jag var hungrig. Vågade mig ut i köket och började leta igenom skåpen efter djup tallrik, stor tekopp och ätbart. Visste att de hade yoghurt, så jag letade efter flingor. Hittade minihavregryn och gamla pappburkar från KFC (Kentucky Fried Chicken)... Hällde upp lite yoghurt och blev chockad över hur chockrosa den var... Kändes som att äta rosa slime, det där rinniga kletet man lekte med när Ghost Busters var inne... Men det var lyckligtvis godare... ;) Gjorde även en PBnJ-macka (Peanut Butter n' Jelly) och en stooooor kopp varmt te. Det är precis som Julieta sa i ett mail: "Bring warm clothes. Temperatures go down to 4-5 degrees in the evening and when you go inside it doesn't get warmer...". De har isolerade hus, men ingen uppvärmning. Miljövänligt o bra... Efter en stund kom Marta ut i köket och började lära mig vad de olika tropiska frukterna på diskbänken heter. Grenadillo, tomata de arbol, manzana, mandarina, oreito, platana, avocate... Coolt! Vet inte hur man stavar hälften, men goda är de! Fast grenadillan var lite svår; den är släkt med passionsfrukten och har på samma sätt en frön i sig och det är dem man äter. Men dessa frön ser ut som stora fiskyngel...
  

Det var lite av dygnet so far! Om en knapp timme ska jag få åka med David och hans farmor för att äta lunch hos deras kusiner. Lunchen är viktigaste målet enligt Julieta, så det blir kanske et stort baluns. Hoppas de har nåt vegetariskt. "Estoy vegetariana", kan det heta så?